Historisk karta över INGEBODA ÄGOR daterad 1798.
Ingabo var ett 3/4 mantal kronoskatte i Söderåkra socken.
Ett mantal, eller hemmantal, var en kameral taxeringsenhet, ett besuttenhetsmått, som utgjorde grund för beskattning i Sverige. Mantalet beräknades som regel i åker- och ängsmark, och uppskattades i tunnor (tunnland) efter hur mycket säd man kunde odla på marken. Skogsdungar och tomter räknades bort. Talet utgjorde ett mått på gårdens skattekraft och de skatteprestationer (eller "arrenden") som hemmanet skulle prestera. Ursprungligen var måtten 1, ½ eller ¼. Hemmansklyvningar och nedskrivningar av mantalet ledde efter hand till förskjutningar i kvoterna (till exempelvis till ¾ eller ⅛), och efter några generationers arvskiften till väldigt svårhanterliga kvoter. Som underlag för bestämmande av skattens storlek, fastställdes hemmanets skattekraft genom taxering under Gustav Vasas tid. Skattekraften angavs i mantal. Ordet är bildat av 'man' och 'tal' och dess betydelse var ursprungligen 'antal man', en förteckning över vapenföra eller skattskyldiga män. Mantal förlorade sina praktiska betydelser i samband med att kommunalskatt infördes i början av 1900-talet.
I fastighetssammanhang betecknar 1 mantal ett hemman (en gård) som i början av 1600-talet ansågs kunna försörja en familj. Man räknade med vad åkrar, ängar, skog och fiskevatten gav.
Mantalsstorleken har däremot inget direkt samband med areal.
Gårdarna kunde vara skatte-, krono- eller frälsegårdar. Skattebönder var mer självständiga och i regel mer välbeställda än krono- och frälsebönder som betalade till kronan eller adelsmän för att bruka marken.
En hektar är 10 000 kvadratmeter. Ett tunnland är nära hälften, närmare bestämt 4 937 m2.
På lantmäteriet består Ingabo av två delar, Ingabo 1:2 och Ingabo 1:3 Vardera storlek är 281 420 m2 respektive 256 216 m2. Dessa två ytor motsvarar 53,8 hektar eller 109 tunnland.
